Kör- och vilotider: körtid, rast, dygnsvila och veckovila för lastbil och buss

Kör- och vilotiderna bestämmer hur länge den som kör lastbil eller buss får köra, när rasten ska tas och hur lång vilan ska vara. Huvudreglerna är högst 9 timmars körtid per dag, rast efter 4,5 timmar, minst 11 timmars dygnsvila och minst 45 timmars veckovila. Reglerna finns i EU:s förordning (EG) 561/2006 och gäller i EU, EES och Schweiz. Här finns siffrorna och undantagen, med artikel och punkt till varje regel. Reglerna ingår i fortbildningen för YKB.

Vad är kör- och vilotider?

Kör- och vilotider är EU:s regler för hur länge en förare får köra och hur länge hen ska vila, till exempel högst 9 timmars körtid per dag. Reglerna finns i förordning (EG) 561/2006. Förordningen gäller direkt i alla EU-länder, så den behöver inte skrivas om till svensk lag (art. 29). Syftet är enligt artikel 1 att förbättra arbetsförhållandena och trafiksäkerheten. Förordningen ska också göra konkurrensvillkoren lika mellan olika transportsätt på land, särskilt inom vägtransporter.

Tre regelverk hänger ihop. Förordning 561/2006 styr körtid, rast och vila. Förordning (EU) 165/2014 styr färdskrivaren, som registrerar tiderna. Lag (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete, vägarbetstidslagen, styr den sammanlagda arbetstiden. De svenska kompletterande reglerna finns i förordning (2004:865), bland annat de nationella undantagen och straffen.

Vilka fordon omfattas av kör- och vilotiderna?

Godstransporter med fordon över 3,5 ton och persontransporter med fordon byggda för fler än nio personer, föraren inräknad. Det står i artikel 2.1 i förordning 561/2006. För gods räknas fordonets högsta tillåtna vikt, inklusive släpvagn eller påhängsvagn. Reglerna gäller både inrikes och utrikes transporter inom EU, EES och Schweiz, oavsett var fordonet är registrerat (art. 2.2).

Sedan den 1 juli 2026 omfattas också internationella godstransporter och cabotage med fordon över 2,5 ton, inklusive släp (art. 2.1 aa). Inrikes transporter med fordon mellan 2,5 och 3,5 ton omfattas inte. Undantagna är också transporter med sådana fordon för egen räkning och utan betalning, när körningen inte är förarens huvudsakliga uppgift (art. 3 ha). Enligt Transportstyrelsen ska fordonen ha en smart färdskrivare version 2, och föraren ska ha ett förarkort.

Går en internationell transport delvis utanför EU, EES och Schweiz gäller i stället AETR-överenskommelsen (art. 2.3). Den har liknande regler, men för gods gäller den bara fordon över 3,5 ton, enligt Transportstyrelsen. För lätta fordon upp till 3,5 ton i inrikes godstrafik gäller svenska vilotidsregler i förordning (1994:1297). Där antecknas vilan i en personlig tidbok, enligt Transportstyrelsen.

Vilka undantag finns från kör- och vilotiderna?

Två slags undantag: EU:s gemensamma i artikel 3 i förordning 561/2006 och Sveriges nationella i 2 kap. 2 § förordning (2004:865). EU:s undantag gäller i hela EU. De nationella gäller bara transporter inom Sverige, och Sverige har infört dem med stöd av artikel 13. Vid en undantagen transport krävs ingen färdskrivare (art. 3.1 i förordning 165/2014 och 2 kap. 2 § förordning 2004:865). Vid de nationella undantagen gäller ändå vägarbetstidslagen, skriver Transportstyrelsen. Kör föraren både undantagna och vanliga transporter i arbetet ska den undantagna körningen registreras som annat arbete (art. 6.5 och Transportstyrelsen).

Här är de vanligaste undantagen. Hela listan, med Transportstyrelsens kommentarer, finns på sidan om undantag från kör- och vilotider.

• Bussar i linjetrafik där linjen är högst 50 kilometer (art. 3 a).
• Fordon som inte får köras fortare än 40 km/h (art. 3 b).
• Fordon i nödsituationer och vid räddningsarbete, specialfordon för sjukvård och specialfordon för bärgning inom 100 kilometer från orten där de är stationerade (art. 3 d–f).
• Fordon upp till 7,5 ton för icke-kommersiell godstransport (art. 3 h). Enligt Transportstyrelsen är det till exempel en privat transport eller en transport i en hobbyverksamhet.
• Fordon upp till 7,5 ton som inom 100 kilometer från företaget kör material, utrustning eller maskiner som föraren använder i arbetet, eller levererar gods som har tillverkats hantverksmässigt. Körningen får inte vara förarens huvudsakliga uppgift, och transporten får inte ske mot betalning (art. 3 aa).
• Nationella undantag i Sverige är bland annat jordbruks- och skogsföretag inom 100 kilometer, övningskörning och förarprov, underhåll och kontroll av vägar, insamling av hushållsavfall från dörr till dörr och hämtning av mjölk från gårdar (2 kap. 2 § förordning 2004:865).

Hur länge får man köra lastbil per dag?

Högst 9 timmar per dag. Två gånger i veckan får den dagliga körtiden förlängas till 10 timmar (art. 6.1). Samma körtid gäller för lastbil och buss. Den dagliga körtiden är all körning mellan två dygnsvilor, eller mellan en dygnsvila och en veckovila (art. 4 k). Den följer alltså förarens arbetsdag, inte kalenderdygnet.

En vecka räknas från måndag kl. 00.00 till söndag kl. 24.00 (art. 4 i). De två förlängda dagarna gäller per sådan vecka. En förlängning som inte används går inte att spara till nästa vecka. Körtiden är den tid som färdskrivaren registrerar som körning (art. 4 j). Körning utanför EU räknas också in (art. 6.4).

Hur mycket får man köra per vecka och på två veckor?

Högst 56 timmar på en vecka och högst 90 timmar på två veckor i följd (art. 6.2 och 6.3). Gränsen på 90 timmar gäller varje par av veckor som följer på varandra. Den som kör 56 timmar en vecka får därför köra högst 34 timmar veckan efter.

Körtiden får inte heller leda till att föraren går över den högsta tillåtna arbetstiden per vecka (art. 6.2). I Sverige är den 60 timmar under en enskild vecka och 48 timmar i genomsnitt, enligt 12 § vägarbetstidslagen. Eftersom lastning, lossning och annat arbete räknas in är det ofta arbetstiden som sätter gränsen.

När ska föraren ta rast?

Senast efter 4,5 timmars körning, och rasten ska vara minst 45 minuter i följd. Det gäller om föraren inte tar en vila i stället (art. 7). Rasten får delas upp i två delar: först minst 15 minuter och sedan minst 30 minuter. Delarna läggs så att föraren aldrig kör mer än 4,5 timmar utan att ha haft 45 minuters rast sammanlagt. Ordningen går inte att vända.

De 4,5 timmarna är sammanlagd körtid. Körperioden kan vara avbruten av kortare stopp. En ny körperiod börjar först efter en godkänd rast eller vila (art. 4 q och Transportstyrelsen). Under rasten får föraren inte köra eller utföra annat arbete, till exempel lasta (art. 4 d).

Vägarbetstidslagen har en egen regel: ingen får arbeta mer än sex timmar i följd utan rast (18 § lagen (2005:395)). Raster under körtiden tas enligt EU-förordningen och räknas som rast även enligt lagen.

Hur lång ska dygnsvilan vara för lastbilsförare?

Minst 11 timmar i följd, för både lastbils- och bussförare. Det kallas normal dygnsvila (art. 4 g). Den får också delas upp: först minst 3 timmar och sedan minst 9 timmar, alltså minst 12 timmar sammanlagt. Även en uppdelad dygnsvila är normal. Föraren får dessutom korta dygnsvilan till minst 9 timmar högst tre gånger mellan två veckovilor (art. 8.4). Den kallas då reducerad dygnsvila.

Dygnsvilan ska vara tagen inom 24 timmar från att den förra dygns- eller veckovilan slutade (art. 8.2). Med en normal dygnsvila på 11 timmar i ett svep kan arbetsdagen därför vara högst 13 timmar, raster inräknade. Med en reducerad dygnsvila på 9 timmar blir den högst 15 timmar.

En reducerad dygnsvila behöver inte tas igen, det är bara antalet som är begränsat. Kravet på kompensation i art. 8.6b gäller veckovilan. En dygnsvila får också förlängas till en veckovila (art. 8.3).

Vad gäller för dygnsvilan när flera förare delar fordonet?

Minst 9 timmar, inom 30 timmar från att den förra dygns- eller veckovilan slutade. Det gäller varje förare vid multibemanning (art. 8.5). Multibemanning betyder att minst två förare är med i fordonet för att köra under hela tiden mellan två viloperioder. Den andra föraren behöver vara med först efter den första timmen (art. 4 o).

Rasten på 45 minuter får tas medan den andra föraren kör, om den som har rast inte hjälper till med körningen (art. 7 fjärde stycket). Enligt Transportstyrelsen räknas dygnsvilan på 9 timmar vid multibemanning inte som reducerad. Medförarens förarkort sitter i kortplats 2 och registrerar tillgänglighet medan fordonet körs.

Får vilan avbrytas på färja eller tåg?

Ja, högst två gånger och sammanlagt högst en timme, när föraren följer med fordonet på färja eller tåg (art. 9.1). Det gäller en normal dygnsvila och en reducerad veckovila. Enligt Transportstyrelsen gäller det också en uppdelad dygnsvila på 3 + 9 timmar. Föraren ska ha tillgång till sovhytt, sovbrits eller liggplats. Avbrotten kan till exempel behövas för att köra av och på.

En normal veckovila får avbrytas på samma sätt bara om resan är planerad till minst 8 timmar och föraren har en sovhytt ombord (art. 9.1). Reducerad dygnsvila nämns inte i artikeln. Vilan på färjan eller tåget registreras med symbolen för färja eller tåg i färdskrivaren (art. 34.5 b v i förordning 165/2014).

Står fordonet varken vid förarens hem eller vid arbetsstället räknas resan dit och tillbaka inte som vila eller rast (art. 9.2). Det gäller inte om föraren är på en färja eller ett tåg med sovplats. Kör föraren dit med ett fordon som inte omfattas av reglerna räknas tiden som annat arbete (art. 9.3).

Hur lång ska veckovilan vara?

Minst 45 timmar i följd, för både lastbil och buss. Det kallas normal veckovila. En reducerad veckovila är kortare än 45 timmar men minst 24 timmar i följd (art. 4 h). Under två veckor i följd ska föraren ta minst två normala veckovilor, eller en normal och en reducerad (art. 8.6).

Veckovilan ska börja senast när sex 24-timmarsperioder, alltså 144 timmar, har gått sedan den förra veckovilan slutade (art. 8.6). Undantaget är tolvdagarsundantaget för buss (art. 8.6a). En veckovila som börjar en vecka och slutar nästa får räknas till den ena veckan, men inte till båda (art. 8.9).

Hur kompenseras en reducerad veckovila?

Före slutet av den tredje veckan efter den vecka då den reducerade veckovilan togs. Minskningen tas igen som en sammanhängande vila (art. 8.6b), som läggs ihop med en annan vila på minst 9 timmar (art. 8.7). Tar föraren till exempel 24 timmar i stället för 45 ska 21 timmar läggas till en annan vila.

I internationell godstrafik får föraren ta två reducerade veckovilor i följd utanför det land där arbetsgivaren är etablerad. Villkoret är att föraren under fyra veckor i följd tar minst fyra veckovilor, varav två ska vara normala (art. 8.6 tredje stycket). Det räknas som internationell transport om båda de reducerade veckovilorna börjar utanför både arbetsgivarens land och det land där föraren bor (art. 8.6 fjärde stycket). Nästa veckovila ska då föregås av kompensationen för båda (art. 8.6b andra stycket). Regeln gäller inte bussförare.

Får man ta veckovilan i lastbilen?

Inte den normala veckovilan på minst 45 timmar, och inte heller en veckovila på mer än 45 timmar som tas som kompensation (art. 8.8). Den vilan ska tas i lämplig och könsanpassad inkvartering med sovplats och sanitära utrymmen. Arbetsgivaren betalar.

En reducerad veckovila får tas i fordonet, enligt Transportstyrelsen. Det gäller så länge den inte läggs ihop med kompensation och blir längre än 45 timmar. Företaget ska spara bevis på att det har betalat inkvarteringen i minst ett år (6 kap. 3 § förordning 2004:865). Tar föraren den normala veckovilan i fordonet kan företaget få en sanktionsavgift, om det inte har gjort vad som krävs för att hindra det (9 kap. 8 §).

Hur ofta ska föraren kunna komma hem?

Inom varje period på fyra veckor i följd. Transportföretaget ska planera arbetet så att föraren då kan ta minst en normal veckovila, eller en kompensationsvila på mer än 45 timmar, hemma. Med hemma menas förarens bostad eller arbetsgivarens arbetsställe där föraren normalt är stationerad, i det land där arbetsgivaren är etablerad (art. 8.8a).

Har föraren tagit två reducerade veckovilor i följd ska hen kunna återvända redan innan den långa kompensationsvilan börjar (art. 8.8a andra stycket). Nästa veckovila ska då föregås av kompensationen för båda (art. 8.6b andra stycket). I praktiken blir det alltså senast i den tredje veckan, enligt vår läsning av artiklarna. Företaget ska dokumentera hur det uppfyller kravet och kunna visa det vid en kontroll (art. 8.8a).

Vilka vilotider gäller för buss?

I grunden samma som för lastbil: 9 timmars körtid per dag, rast efter 4,5 timmar och samma dygnsvila och veckovila. Reglerna gäller fordon som är byggda för fler än nio personer, föraren inräknad (art. 2.1 b). Bussar i linjetrafik där linjen är högst 50 kilometer är undantagna (art. 3 a).

För tillfällig persontrafik finns sedan 2024 mer flexibla regler genom förordning (EU) 2024/1258. Transportstyrelsen kallar den trafiken beställningstrafik. Reglerna gäller både inrikes och utrikes resor (art. 4 na). Skillnaderna är dessa, och Transportstyrelsen beskriver dem också:

• Rasten får också delas upp i två raster på minst 15 minuter vardera under körperioden, om de blir minst 45 minuter tillsammans. Ett exempel är 25 och 20 minuter (art. 7 tredje stycket).
• Dygnsvilan får en gång tas inom 25 timmar i stället för 24 på en resa som pågår minst sex 24-timmarsperioder i följd. Körtiden den dagen får då vara högst 7 timmar, och trafiksäkerheten och förarens arbetsförhållanden får inte äventyras. På en resa som pågår minst åtta 24-timmarsperioder får det göras två gånger. Det ger inte rätt till längre arbetstid (art. 8.2a).
• Veckovilan får skjutas upp i upp till tolv 24-timmarsperioder, se nästa avsnitt (art. 8.6a).
• Föraren ska ha med ett ifyllt färdblad för resan och kopior av färdbladen för de föregående 56 dagarna. Det visar att undantagen används rätt (art. 16.4).

Vad är tolvdagarsundantaget för buss?

En bussförare i tillfällig persontrafik får skjuta upp veckovilan i upp till tolv 24-timmarsperioder i följd efter en normal veckovila (art. 8.6a). Det gäller en enstaka resa, till exempel en rundresa med en resegrupp. Tidigare gällde undantaget bara internationella resor. Sedan den 22 maj 2024 gäller det också resor inom ett land (skäl 11, art. 1.3 b och art. 2 i förordning 2024/1258).

Under undantaget gäller inte vägarbetstidslagens gräns på 60 timmars arbetstid under en enskild vecka. Genomsnittet på 48 timmar gäller däremot (12 § lagen (2005:395)). Villkoren är dessa:

• Efter undantaget tar föraren två normala veckovilor, eller en normal och en reducerad på minst 24 timmar. Minskningen ska kompenseras före slutet av den tredje veckan efter perioden (led b).
• Fordonet har en digital färdskrivare (led c).
• Körs bussen mellan kl. 22.00 och 06.00 ska det finnas mer än en förare, eller så ska körperioden före rast kortas till 3 timmar (led d).
• Föraren har med färdbladen, se listan i avsnittet ovan (art. 16.4).

När får föraren avvika från reglerna?

Bara om trafiksäkerheten tillåter det, och i två lägen. Det första är när föraren behöver nå en lämplig plats att stanna på. Då får hen avvika från reglerna om körtid, rast och vila så mycket som krävs för personernas, fordonets eller lastens säkerhet (art. 12 första stycket). Skälet skrivs för hand på diagrambladet, på en utskrift från färdskrivaren eller i tjänstgöringslistan, senast när föraren kommer fram till platsen.

Det andra är exceptionella omständigheter. Då får föraren köra upp till en timme längre än gränserna för dagen och veckan, för att komma hem eller till arbetsgivarens arbetsställe och ta en veckovila där. Upp till två timmar längre är tillåtet för att ta en normal veckovila där. Föraren ska då ta en rast på 30 minuter i följd direkt före den extra körningen. Även här skrivs skälet för hand, senast vid framkomsten. Förlängningen ska kompenseras med lika lång vila, i samband med en annan vila, före slutet av den tredje veckan efter (art. 12 andra–femte styckena).

Transportstyrelsen skriver att avvikelsen inte får vara vanlig. Den måste bero på exceptionella förhållanden som inte var kända i förväg, till exempel en stor trafikolycka eller extremt väder. Den får inte heller leda till för kort rast eller vila.

Vad säger vägarbetstidslagen om arbetstid?

Högst 48 timmars arbetstid per vecka i genomsnitt och högst 60 timmar under en enskild vecka (12 §). Det säger lag (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete. Lagen gäller vid sidan av kör- och vilotiderna och omfattar allt arbete, inte bara körningen. Den gäller anställda förare och förare som är egenföretagare, i transporter som omfattas av förordning 561/2006 eller AETR (1 §). Enligt Transportstyrelsen gäller den också vid nationellt undantagna transporter. Arbete som inte omfattas av lagen följer arbetstidslagen (1982:673).

Egenföretagare är undantagna från reglerna om sammanlagd arbetstid och nattarbete genom Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2019:49, enligt Transportstyrelsen. För anställda förare gäller dessa gränser:

• Sammanlagd arbetstid: genomsnittet på 48 timmar räknas över högst fyra månader (12 §). Ett kollektivavtal kan förlänga perioden till högst sex månader (2 §).
• Väntetid när föraren måste vara på arbetsstället, beredd att arbeta, räknas som arbetstid (12 §).
• Nattarbete: arbetar föraren någon gång mellan kl. 01.00 och 05.00 får arbetstiden vara högst 10 timmar under den 24-timmarsperioden. Perioden räknas från att en vila har slutat (14–15 §§).
• Rast: ingen får arbeta mer än sex timmar i följd utan rast. Rasten ska vara minst 30 minuter vid 6–9 timmars arbete och minst 45 minuter vid mer än 9 timmar. Den får delas upp i delar på minst 15 minuter (18 §).
• Arbetsgivare och egenföretagare ska registrera all arbetstid och spara registren i minst två år (20 §).

Hur hänger reglerna ihop under en vecka?

Kör föraren 56 timmar en vecka får hen köra högst 34 timmar veckan efter. I exemplet kör föraren lastbil i Sverige, har haft en normal veckovila och börjar arbeta på måndagen. Varje dag tar föraren rast senast efter 4,5 timmars körning och minst 11 timmars dygnsvila. Föraren arbetar inte mellan kl. 01 och 05, så regeln om nattarbete påverkar inte exemplet. Uträkningen är vår egen, gjord ur artikel 6 och 8 i förordning 561/2006 och 12 § vägarbetstidslagen.

Så här kan tre veckor se ut:

• Vecka 1, måndag och tisdag: 10 timmar var. Det är veckans två förlängda dagar (art. 6.1).
• Vecka 1, onsdag till lördag: 9 timmar var, alltså 36 timmar. Veckan blir 10 + 10 + 36 = 56 timmar, som är gränsen för en vecka (art. 6.2). Veckovilan börjar på lördagskvällen, inom sex 24-timmarsperioder från att den förra slutade (art. 8.6). Den är normal, minst 45 timmar.
• Vecka 1, arbetstid: med 56 timmars körning får lastning, lossning och annat arbete vara högst 4 timmar den veckan. Arbetstiden får aldrig överstiga 60 timmar under en vecka (12 § vägarbetstidslagen).
• Vecka 2: högst 34 timmar, eftersom vecka 1 och 2 tillsammans får ha högst 90 timmar (art. 6.3). Föraren får köra 10 timmar två dagar igen, till exempel 10 + 10 + 9 + 5 timmar. Veckovilan får vara reducerad till 24 timmar, eftersom veckovilan i vecka 1 var normal (art. 8.6). De 21 timmar som fattas ska då tas igen före slutet av vecka 5 (art. 8.6b).
• Vecka 3: upp till 56 timmar igen, eftersom vecka 2 och 3 tillsammans då blir 90 timmar. Veckovilan i vecka 3 ska vara normal, eftersom den i vecka 2 var reducerad. Läggs de 21 timmarna till den blir vilan 66 timmar, och den får inte tas i fordonet (art. 8.8).
• I genomsnitt: växlar föraren mellan 56 och 34 timmar blir körtiden 45 timmar per vecka. Arbetstiden får vara högst 48 timmar i genomsnitt (12 §). I det schemat ryms alltså i genomsnitt bara 3 timmar annat arbete per vecka.

Vad ska föraren visa i färdskrivaren vid en kontroll?

Förarkortet och alla handskrivna registreringar och utskrifter från dagens dag och de 56 föregående dagarna (art. 36.2 i förordning 165/2014). Har föraren kört ett fordon med analog färdskrivare under perioden ska diagrambladen också visas. Alla fordon som omfattas av kör- och vilotiderna ska ha färdskrivare (art. 3.1).

Förarkortet är personligt. Föraren får bara ha ett giltigt kort och bara använda sitt eget (art. 27). Den tid föraren är borta från fordonet, till exempel för annat arbete eller vila, förs in i efterhand. I en digital färdskrivare görs det med manuell inmatning, i en analog på diagrambladet (art. 34.3). Föraren ska föra in symbolen för landet när arbetsdagen börjar och när den slutar. Det behövs inte om färdskrivaren registrerar positionen själv. Efter en gränspassage för föraren in det nya landet vid första stoppet, som ska göras på närmaste möjliga plats vid eller efter gränsen. Sker passagen på färja eller tåg görs det i ankomsthamnen eller på ankomststationen (art. 34.7).

Går kortet sönder, försvinner eller blir stulet ska föraren ansöka om ett nytt inom sju kalenderdagar. Hen får köra utan kort i högst 15 kalenderdagar, eller längre om det behövs för att få hem fordonet. Det kräver att hen kan visa att kortet inte går att använda. Hen gör då utskrifter när körningen börjar och slutar (art. 29.4–29.5 och 35.2). Företaget ska föra över uppgifterna från förarkortet inom 28 dagar och från fordonsenheten inom 90 dagar (förordning 581/2010 art. 1.3). Uppgifterna ska sparas i minst ett år (6 kap. 2 § förordning 2004:865). Mer om analoga, digitala och smarta färdskrivare finns på Transportstyrelsens sida om regler för färdskrivare.

Vilka fordon som ska ha färdskrivare, hur du beställer förarkort, vad symbolerna betyder och hur ofta data ska laddas ner står på sidan om färdskrivare.

Vem ansvarar för att reglerna följs?

Både föraren och transportföretaget. Företaget ska planera arbetet så att föraren kan följa reglerna, informera föraren och regelbundet kontrollera att reglerna följs (art. 10.2). Lönen får inte räknas på körd sträcka, leveranstid eller godsmängd om det hotar trafiksäkerheten eller uppmuntrar till regelbrott. Det gäller också bonus (art. 10.1). Företaget ansvarar också för överträdelser som dess förare begår utomlands (art. 10.3).

Även den som köper eller planerar transporter har ett ansvar. Företag, befraktare, speditörer, researrangörer, huvudentreprenörer, underentreprenörer och uthyrningsföretag för förare ska se till att de tidsplaner de kommer överens om går att hålla inom reglerna (art. 10.4).

Polisen kontrollerar på väg och Transportstyrelsen i företagens lokaler (7 kap. 1 § förordning 2004:865). Föraren kan dömas till penningböter för brott mot reglerna om körtid, rast och vila (9 kap. 5 §). Företaget kan få en sanktionsavgift, till exempel om det inte har gjort vad som krävs för att hindra förarens överträdelse (9 kap. 7–8 §§). Vill du testa dig på reglerna finns frågor om kör- och vilotider i övningsprovet.

Vanliga missförstånd

Vanliga frågor

Källor

• Förordning (EG) 561/2006 om kör- och vilotider (konsoliderad lydelse 2024-12-31)
• Förordning (EU) 2024/1258 om raster och vila i tillfällig persontrafik
• Förordning (EU) 165/2014 om färdskrivare (konsoliderad lydelse 2024-12-31)
• Förordning (EU) 581/2010 om överföring av uppgifter från färdskrivare
• Lag (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete
• Förordning (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m.
• Transportstyrelsen: Regler om kör- och vilotider
• Transportstyrelsen: Undantag från kör- och vilotider
• Transportstyrelsen: Regler om färdskrivare
• Transportstyrelsen: Hantering av färdskrivare
• Transportstyrelsen: Regler om vägarbetstid
• Transportstyrelsen: Vilotider för lätta fordon

Mer om YKB

• YKB Kraven, giltigheten och utbildningen.
• Bli lastbilschaufför Vägen till jobbet som lastbilschaufför: C-körkort, ålder, läkarintyg, utbildningsvägar, avgifter och lön, med källor.
• Lastbilschaufför lön Lön för lastbilsförare enligt SCB, avtalets lägstlöner och OB, lön efter skatt, traktamente och lön i Norge, med källor.
• Bli busschaufför Vägen till jobbet som busschaufför: D-körkort, ålder, läkarintyg, utbildningsvägar, avgifter och lön, med källor.
• Busschaufför lön Lön för bussförare enligt SCB, löneplanen i bussbranschavtalet, ramtid och OB, timlön, lön efter skatt och jobbchanser, med källor.
• Färdskrivare Vilka fordon som ska ha färdskrivare, förarkort och andra kort, symbolerna, nedladdning, kalibrering och sanktionsavgifter.
• Lastsäkring Krafterna, friktionstabellen, spännband, räkneexempel och kontroll av lastsäkring, med paragraf till varje regel.
• Övningsprov 120 egna frågor med förklaring och källa.
• Priser Kursgivarnas priser, kontrollerade på deras egna sidor.

Kontrollerat 2026-11-08. Yrkesintyg säljer inga kurser och utfärdar inga intyg.