Färdskrivare: regler, förarkort och symboler för lastbil, buss och skåpbil

En färdskrivare registrerar hur länge föraren kör, arbetar och vilar, så att kör- och vilotiderna går att kontrollera. Den krävs i regel vid godstransport med fordon över 3,5 ton och i bussar för fler än nio personer inklusive föraren. Sedan den 1 juli 2026 krävs den också i fordon över 2,5 ton i internationell godstrafik och cabotage, till exempel skåpbilar. Reglerna finns i EU:s färdskrivarförordning (EU) 165/2014 och i den svenska förordningen (2004:865). Sidan går igenom vilka fordon som ska ha färdskrivare, förarkortet och de andra korten, symbolerna, nedladdning, kalibrering och sanktionsavgifter, med källa till varje regel. Färdskrivaren ingår i fortbildningen för YKB.

Vad är en färdskrivare?

En färdskrivare är utrustning i fordonet som visar, registrerar, lagrar och skriver ut uppgifter om fordonets förflyttningar och hastighet och om förarens arbetspass. Så definieras den i artikel 2.2 a i förordning (EU) 165/2014, färdskrivarförordningen. Med uppgifterna kan förare, företag och kontrollmyndigheter se att kör- och vilotiderna har följts, skriver Transportstyrelsen.

Reglerna finns på tre nivåer. Förordning 165/2014 bestämmer vilka fordon som ska ha färdskrivare och hur den används. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/799 innehåller de tekniska kraven, för den smarta färdskrivaren i bilaga IC. De svenska reglerna om färdskrivarkort, besiktning och sanktioner finns i förordning (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare.

Vad är skillnaden mellan analog, digital och smart färdskrivare?

En analog färdskrivare skriver på ett diagramblad av papper. En digital färdskrivare lagrar uppgifterna i fordonsenheten och på förarens förarkort (art. 2.2 g och h i förordning 165/2014). En smart färdskrivare är en digital färdskrivare som också registrerar fordonets position via satellit: där arbetsdagen börjar och slutar och efter var tredje timmes sammanlagd körtid. Version 2 registrerar dessutom varje gränspassage, varje lastning och lossning och om fordonet används för gods eller passagerare (art. 8.1).

Kontrollmyndigheterna kan också läsa vissa uppgifter i en smart färdskrivare på distans medan fordonet kör, till exempel det senaste försöket till säkerhetsöverträdelse och körning utan giltigt kort (art. 9.1, 9.3 och 9.4). Uppgifterna ska hjälpa kontrollanterna att välja ut vilka fordon de ska kontrollera. De får aldrig leda till automatiska böter eller sanktioner (art. 9.8).

Vilken typ ett fordon har beror på när det togs i bruk eller registrerades första gången. Datumen i tabellen kommer från Transportstyrelsen.

Vilka fordon ska ha färdskrivare?

Alla fordon som omfattas av kör- och vilotiderna ska ha en färdskrivare och använda den (art. 3.1 i förordning 165/2014). Kör- och vilotiderna gäller enligt artikel 2.1 i förordning (EG) 561/2006 för:

• Godstransporter med fordon vars högsta tillåtna vikt, inklusive släpvagn eller påhängsvagn, är över 3,5 ton (led a).
• Sedan den 1 juli 2026 också internationella godstransporter och cabotage med fordon vars högsta tillåtna vikt, inklusive släpvagn eller påhängsvagn, är över 2,5 ton (led aa).
• Persontransporter med fordon som är konstruerade eller permanent inrättade för fler än nio personer, föraren inräknad (led b).

Behöver en skåpbil eller lätt lastbil färdskrivare?

Ja, om skåpbilen eller den lätta lastbilen används för internationella godstransporter eller cabotage och har en högsta tillåtna vikt över 2,5 ton, släpet inräknat. Det gäller sedan den 1 juli 2026 (art. 2.1 aa i förordning 561/2006). Fordonet ska då ha en smart färdskrivare version 2, och föraren ska ha ett förarkort, skriver Transportstyrelsen. Undantagna är transporter för företagets eller förarens egen räkning, utan betalning, där körningen inte är förarens huvudsakliga uppgift (art. 3 ha). En transport är nationell om all lastning och lossning sker i det land där fordonet är registrerat, även om den passerar ett annat land på vägen, enligt Transportstyrelsen.

Vid transporter inom Sverige behövs ingen färdskrivare i ett fordon på högst 3,5 ton, släpet inräknat (Transportstyrelsen). Där gäller i stället svenska vilotidsregler för lätta fordon, och vilan antecknas i en personlig tidbok om inte ett undantag gäller (Transportstyrelsen). Se också kör- och vilotider.

Med släp räknas släpets vikt in. Blir den högsta tillåtna vikten över 3,5 ton gäller huvudregeln i led a, även inrikes och även för en personbil med släp. Transportstyrelsen skriver i sina frågor och svar att ett fordon eller en fordonskombination över 3,5 ton men högst 7,5 ton behöver färdskrivare vid kommersiell transport som inte är undantagen, och att ett fordon eller en kombination över 7,5 ton behöver färdskrivare. Privat körning upp till 7,5 ton är undantagen (art. 3 h), och Transportstyrelsen räknar också körning i en hobbyverksamhet som privat.

Vilka undantag finns från kravet på färdskrivare?

Samma som från kör- och vilotiderna. Vid en transport som är undantagen från förordning 561/2006 krävs ingen färdskrivare (art. 3.1 i förordning 165/2014). Sveriges nationella undantag gäller transporter inom landet, och vid dem tillämpas inte förordning 165/2014 (2 kap. 2 § förordning 2004:865). Exempel är jordbruks- och skogsföretag inom 100 kilometer, övningskörning och insamling av hushållsavfall. De vanligaste undantagen står i avsnittet om undantag på sidan om kör- och vilotider.

Vilka nya regler gäller för färdskrivare 2025 och 2026?

Reglerna har ändrats i flera steg. Under 2026 kom tre nyheter: varning i stället för sanktionsavgift från den 1 januari, krav på färdskrivare i lätta fordon i internationell godstrafik från den 1 juli och ett nytt brott, färdskrivarmanipulation, från den 1 augusti.

Måste äldre fordon byta till smart färdskrivare?

Bara om fordonet används i ett annat EU-land än det land där det är registrerat (art. 3.4 och 3.4a i förordning 165/2014). Ett fordon som bara körs i Sverige behöver inte byta, men en smart färdskrivare version 1 som går sönder ska alltid bytas mot version 2, skriver Transportstyrelsen. Att köra med fel version kan ge sanktionsavgift för företaget och penningböter för föraren (9 kap. 5 och 8 §§ och kod G1 i bilagan till förordning 2004:865).

Förordningen räknar fristerna för bytet från när kommissionens detaljerade regler om den smarta färdskrivaren trädde i kraft. Datumen 31 december 2024 och 18 augusti 2025 kommer därför från EU-kommissionen. Den 19 augusti 2025 skrev kommissionen att övergångstiden för tunga fordon var slut, och att alla tunga fordon som används i ett annat EU-land än registreringslandet från den dagen måste ha version 2. På sin sida om regler för färdskrivare nämner Transportstyrelsen inget krav på att byta en befintlig version 2 mot den uppdaterade modellen.

Vilka färdskrivarkort finns?

Fyra: förarkort, företagskort, verkstadskort och kontrollkort. Ett färdskrivarkort är ett smartkort som talar om för färdskrivaren vilken roll innehavaren har (art. 2.2 d i förordning 165/2014). I Sverige prövar Transportstyrelsen ansökningarna (5 kap. 1 § förordning 2004:865). Korten har olika färg (bilaga IC krav 234 i förordning 2016/799). Vad korten används till står i artikel 2.2 f, i, j och k, och hur länge de gäller i 5 kap. 3 §. Kontrollmyndigheter i Sverige är Polismyndigheten vid kontroller på väg och Transportstyrelsen vid kontroller i företagens lokaler (7 kap. 1 §).

Hur beställer man förarkort?

Du ansöker hos Transportstyrelsen. Har du svenskt körkort gör du det i e-tjänsten Färdskrivarkort, med e-legitimation (Transportstyrelsen). Kortet får foto och namnteckning från ditt senast utfärdade svenska körkort (5 § TSFS 2013:117), och ansökan behandlas när avgiften har kommit in (4 §). Har du utländskt körkort ansöker du personligen på ett av Trafikverkets förarprovskontor och visar en giltig id-handling (6 och 8 §§). En elev som övningskör och inte har körkort ansöker också där, med intyg från den som ansvarar för utbildningen (7 §).

Grundkravet är att du har din normala hemvist i Sverige, alltså vistas här minst 185 dygn per kalenderår på grund av personlig och yrkesmässig anknytning (art. 26.1 och 26.2 i förordning 165/2014). Kortet ska utfärdas inom en månad från att ansökan och alla handlingar har kommit in (art. 26.1). Det skickas rekommenderat till postombudet närmast din folkbokföringsadress (Transportstyrelsen).

Ansökningsavgiften är 390 kronor, och samma avgift gäller för alla färdskrivarkort utom kontrollkort (31 kap. 1 § i Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter, TSFS 2024:78). Ändringarna i föreskrifterna 2025 och 2026 har inte rört den avgiften, och samma belopp står i Transportstyrelsens avgiftslista.

Hur förnyar man förarkortet?

Förarkortet gäller i fem år (art. 26.6 och 5 kap. 3 §). Ungefär 60 dagar innan det går ut skickar Transportstyrelsen en påminnelse till din folkbokföringsadress, och du förnyar i e-tjänsten (Transportstyrelsen). Ansökan får göras tidigast sex månader innan (10 § TSFS 2013:117). Kommer den in senast femton arbetsdagar innan kortet går ut, ska du få det nya kortet i tid (art. 28.1 och 28.3). Har kortet redan gått ut gör du en ny förstagångsansökan.

Försvinner kortet, blir det stulet eller slutar det fungera ska du anmäla det till Transportstyrelsen och ansöka om ett ersättningskort inom sju dagar. En stöld anmäls också till polisen. När du har ansökt är det gamla kortet ogiltigt, även om du hittar det (Transportstyrelsen). Ersättningskortet ska komma inom åtta arbetsdagar från att Transportstyrelsen har fått en utförlig ansökan (art. 29.4). Hur du kör under tiden, i högst 15 kalenderdagar och med utskrifter, står i avsnittet om kontroll på sidan om kör- och vilotider.

Hur beställer man ett företagskort?

Transportföretaget ansöker hos Transportstyrelsen, på blankett eller i e-tjänsten (3 § TSFS 2013:117). Kortet skickas som brev (17 §), gäller i fem år och fungerar först från det datum som står på det (Transportstyrelsen). Förnyelse får sökas tidigast sex månader innan kortet går ut (11 §). Ansökningsavgiften är 390 kronor (31 kap. 1 § TSFS 2024:78).

Transportstyrelsen skriver att det inte finns något krav på företagskort. Med kortet låser företaget färdskrivaren, så att bara företagets eget kort kan ladda ner uppgifterna. Utan lås kan alla med utrustning för nedladdning kopiera dem (Transportstyrelsen). För lätta fordon i internationell trafik skriver myndigheten ändå att företaget behöver ett företagskort för att kopiera uppgifterna (Transportstyrelsen). Köper ni ett begagnat fordon, kontrollera att den förra ägaren har låst upp färdskrivaren. Annars går era uppgifter inte att ladda ner (Transportstyrelsen). Ett företagskort som har kommit bort eller blivit stulet ska anmälas till Transportstyrelsen (5 kap. 7 § förordning 2004:865).

Hur används färdskrivaren under arbetsdagen?

Varje dag föraren kör ska förarkortet, eller diagrambladet i en analog färdskrivare, användas från att föraren tar över fordonet (art. 34.1 i förordning 165/2014). Transportstyrelsen beskriver arbetsgången för digital och smart färdskrivare så här:

• Före körningen: kontrollera att färdskrivaren är besiktigad och visar rätt tid. Sätt förarkortet i kortplats 1 och mata in landet där arbetsdagen börjar.
• Har du arbetat tidigare under dagen utan kortet i en färdskrivare, mata in den tiden manuellt (art. 34.3 b).
• Under dagen: välj aktivt rätt aktivitet när du inte kör, alltså annat arbete, tillgänglighet eller rast och vila. Körning registreras automatiskt.
• Ta bara ut kortet när du måste, till exempel vid byte av fordon eller när dygns- eller veckovilan börjar. Sätter du i kortet igen samma dag matar du in tiden däremellan.
• Efter en gränspassage: mata in det nya landet vid första stoppet, på närmaste möjliga plats vid eller efter gränsen (art. 34.7). Version 2 av den smarta färdskrivaren registrerar också gränspassagen själv (art. 8.1).
• När arbetsdagen är slut: mata in landet där den slutar.
• Vid multibemanning sitter medförarens kort i kortplats 2. Vid vila på färja eller tåg väljs symbolen för färja eller tåg.

Vad räknas som annat arbete och tillgänglighet?

Färdskrivaren skiljer på körning, annat arbete, tillgänglighet och rast eller vila (art. 34.5 b i förordning 165/2014). Annat arbete är allt arbete utom körning, också för en annan arbetsgivare och utanför transportbranschen. Tillgänglighet är tid då föraren är beredd att arbeta men inte arbetar, till exempel när hen väntar vid en gräns eller åker med som medförare. Den tiden får räknas som rast men inte som vila. Kör föraren både undantagna och vanliga transporter registreras den undantagna körningen som annat arbete (Transportstyrelsen).

Har reglaget stått på fel aktivitet gör föraren en utskrift och skriver rätt aktivitet på den, enligt Transportstyrelsen. Smart färdskrivare version 2 kan registrera lastning och lossning, men enligt Transportstyrelsen finns inget krav på att föraren gör det. Andra medlemsstater kan tolka förordningen annorlunda och kräva det vid internationella transporter.

Vad betyder symbolerna på färdskrivaren?

Symbolerna, som kallas piktogram, står i tillägg 3 till bilaga IC i genomförandeförordning (EU) 2016/799. Tecknen för aktiviteterna finns också i artikel 34.5 i förordning 165/2014. Vi beskriver dem i ord. På skärmen kan de se lite olika ut, eftersom färdskrivaren får använda symboler som är så lika att de otvetydigt går att känna igen (PIC_001).

En händelse är onormal drift som kan bero på försök till bedrägeri, och ett fel är onormal drift som kan bero på att färdskrivaren inte fungerar (art. 2.2 o och p i förordning 165/2014). Färdskrivaren ska varna föraren vid händelser och fel, och innan den sammanhängande körtiden går över gränsen (art. 6.3).

Hur ofta ska färdskrivaren och förarkortet laddas ner?

Förarkortet minst var 28:e dag och färdskrivaren i fordonet minst var 90:e dag, räknat från dagen då uppgiften registrerades (6 kap. 2 § förordning 2004:865 och art. 1.3 i förordning (EU) 581/2010). I lagtexten heter det överföring eller kopiering. Transportföretaget ansvarar för det (art. 10.5 i förordning 561/2006), och inga uppgifter får gå förlorade (art. 1.4 i förordning 581/2010).

Har förarkortet inga registreringar från de senaste 28 dagarna finns inget krav på nedladdning (Transportstyrelsen). Har föraren kört åt flera företag ska varje företag ladda ner kortet (Transportstyrelsen). Transportstyrelsen rekommenderar att färdskrivaren laddas ner även om fordonet inte har använts, så att företaget kan visa det vid en företagskontroll. Föraren har rätt att få kopior av det som har laddats ner från hens kort (art. 33.2 i förordning 165/2014).

Hur ofta ska färdskrivaren besiktigas och kalibreras?

Minst vartannat år, hos en godkänd verkstad (art. 23.1 i förordning 165/2014). För fordon som är registrerade i Sverige räknas de två åren från datumet på installationsskylten, alltså från installationen eller den förra besiktningen (4 kap. 5 § förordning 2004:865). Verkstäderna godkänns genom ackreditering hos Swedac (4 kap. 3 §). Transportstyrelsen publicerar en lista över dem under första kvartalet varje år, och de senaste uppgifterna finns hos Swedac (Transportstyrelsen).

En smart färdskrivare ska också besiktigas efter varje reparation, när fordonets karakteristiska koefficient eller däckens effektiva omkrets har ändrats, när färdskrivarens klocka visar mer än 5 minuter fel och när registreringsnumret har ändrats (bilaga IC krav 409 i förordning 2016/799). Vid besiktningen kalibreras färdskrivaren, och verkstaden byter i förebyggande syfte de plomberingar som den ansvarar för (krav 413). Efter varje besiktning sätts en ny installationsskylt upp (krav 395). Verkstaden kontrollerar också att ingen manipulationsutrustning är kopplad till färdskrivaren (art. 23.2).

Är färdskrivaren inte besiktigad i tid får fordonet bara användas vid provkörning i direkt samband med reparation av färdskrivaren, vid färd kortaste lämpliga väg till en godkänd verkstad för besiktning och vid transporter där färdskrivare inte krävs (4 kap. 5 §). Föraren kan dömas till penningböter (9 kap. 6 §), och företaget kan få en sanktionsavgift på 2 000 kronor (9 kap. 8 § och kod H1 i bilagan).

Vad gäller för plomberingar och reparation?

Färdskrivaren och alla anslutningar som riskerar att manipuleras, till exempel mellan rörelsesensorn och växellådan, ska vara plomberade (art. 22.5 i förordning 165/2014). Bryts en plombering vid en reparation av fordonet ska en skriftlig förklaring med datum, tid och skäl finnas i fordonet. En godkänd montör eller verkstad ska sedan kontrollera och kalibrera färdskrivaren och byta plomberingen utan oskäligt dröjsmål, senast inom sju dagar. Den som uppsåtligen och utan lov avlägsnar en plombering kan dömas till penningböter (9 kap. 3 § förordning 2004:865).

Går färdskrivaren sönder ska företaget låta en godkänd montör eller verkstad reparera den så snart det går. Kan fordonet inte komma tillbaka till företaget inom en vecka ska reparationen göras under resan (art. 37.1). Under tiden för föraren in sina aktiviteter för hand, med namn, förarkorts- eller körkortsnummer och namnteckning (art. 37.2). Föraren har med sig bladet i 56 dagar, och sedan sparar företaget det i minst ett år (Transportstyrelsen).

Vad händer om reglerna om färdskrivare bryts?

Föraren kan dömas till penningböter, till exempel för att inte använda förarkortet rätt eller inte kunna visa upp uppgifterna vid en kontroll (9 kap. 5 § förordning 2004:865). Transportföretaget kan få en sanktionsavgift för egna överträdelser och för förarens, om företaget inte har gjort vad som krävs för att hindra dem (9 kap. 7–8 §§). Företaget ska bland annat se till att förarna har utbildning och instruktioner om färdskrivaren och regelbundet kontrollera att de använder den rätt (art. 33.1 i förordning 165/2014). Transportstyrelsen beslutar om avgifterna (10 kap. 2 §), och beloppen står i bilagan till förordningen. Här är några av dem:

Hur höga kan sanktionsavgifterna bli?

Beslutas avgiften gemensamt för flera överträdelser får den för ett företag vara högst 800 000 kronor och högst en procent av årsomsättningen (10 kap. 3 § förordning 2004:865). Procentgränsen gäller inte när uppgifterna saknas i sådan grad att en företagskontroll inte går att genomföra. Då är avgiften 20 000 kronor per överträdelse (bilagan, avsnitt 2). En förare får sanktionsavgift bara för överträdelser i ett annat EES-land eller Schweiz som upptäcks vid en vägkontroll i Sverige. Avgiften är då högst 4 000 kronor per överträdelse och högst 10 000 kronor sammanlagt (9 kap. 9 § och 10 kap. 3 §).

Sedan den 1 januari 2026 ska ett företag få en varning i stället för sanktionsavgift, om en varning räcker med hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och omständigheterna i övrigt. En varning bör inte räcka om företaget tidigare har fått varning eller avgift för samma slags överträdelse, om överträdelserna är särskilt många, om de är systematiska eller gjorda för att kringgå reglerna, eller om de typiskt sett kan vara en fara för trafiksäkerheten eller tyder på olämpliga arbetsförhållanden för förarna (9 kap. 10 §).

Är det brott att manipulera en färdskrivare?

Ja. Sedan den 1 augusti 2026 döms den som manipulerar en färdskrivare för färdskrivarmanipulation till böter eller fängelse i högst ett år (11 § lag (2026:1274) om åtgärder mot manipulation och missbruk av färdskrivare). Det gäller den som förfalskar eller raderar uppgifter på ett diagramblad eller en utskrift, eller gör dem oläsliga. Det gäller också den som förfalskar, blockerar eller raderar uppgifter som lagras i eller förs över från färdskrivaren eller förarkortet, och den som manipulerar färdskrivaren, diagrambladet eller förarkortet så att uppgifter eller utskrifter kan förfalskas, blockeras eller raderas. Den som använder ett fordon med utrustning eller en anordning som kan göra sådan manipulation döms också. Den som tillverkar, utvecklar, innehar, distribuerar eller överlåter produkter för sådan manipulation, eller bjuder ut dem till försäljning, kan få samma straff, om hen inte döms enligt 11 § (12 §).

Lagen ger också nya befogenheter. En polisman får vid en vägkontroll genomsöka fordonet och kroppsvisitera föraren, om det skäligen kan antas att föraren allvarligt har missbrukat färdskrivaren genom att använda ett förarkort som hen inte är rättmätig innehavare av. Det ska också behövas för att leta efter kortet, och kortet ska kunna antas hittas på det sättet (5 §). En bilinspektör får genomsöka fordonet om färdskrivaren vid en kontroll skäligen kan antas vara manipulerad, det behövs för att leta efter föremål som kan ha använts vid manipulationen och det är fara i dröjsmål (7 §). Bilinspektören får också omhänderta ett föremål i eller vid fordonet, om det skäligen kan antas ha betydelse för utredningen av ett brott enligt lagen eller kan förverkas och det är fara i dröjsmål (8 §).

Ingår färdskrivaren i YKB-utbildningen?

Ja. Fortbildningen för YKB ska innehålla ämnesområdet social lagstiftning, som bland annat tar upp förordning (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare. Det är delkurs 3 när fortbildningen delas upp i fem delkurser (6 kap. 2–3 §§ och bilaga 1 i TSFS 2020:29, i lydelsen enligt TSFS 2023:11). Vill du testa dig finns frågor om färdskrivaren i övningsprovet för YKB.

Vanliga missförstånd

Vanliga frågor

Källor

• Förordning (EU) 165/2014 om färdskrivare (konsoliderad lydelse 2024-12-31)
• Förordning (EG) 561/2006 om kör- och vilotider (konsoliderad lydelse 2024-12-31)
• Förordning (EU) 581/2010 om överföring av uppgifter från färdskrivare
• Genomförandeförordning (EU) 2016/799 om krav på färdskrivare (konsoliderad lydelse 2023-08-21)
• EU-kommissionen: nyhet om att eftermonteringen av smart färdskrivare för tunga fordon är avslutad (2025-08-19)
• Förordning (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. (t.o.m. SFS 2026:1278)
• Lag (2026:1274) om åtgärder mot manipulation och missbruk av färdskrivare
• TSFS 2013:117 om ansökan och utfärdande av färdskrivarkort (konsoliderad t.o.m. TSFS 2023:31)
• TSFS 2024:78 om avgifter, 31 kap. 1 § (oförändrad t.o.m. TSFS 2026:77)
• TSFS 2023:11 om ändring i TSFS 2020:29 om yrkesförarkompetens
• Transportstyrelsen: Regler om färdskrivare (uppdaterad 2026-06-30)
• Transportstyrelsen: Hantering av färdskrivare (uppdaterad 2026-06-26)
• Transportstyrelsen: Regler om kör- och vilotider (uppdaterad 2026-06-26)
• Transportstyrelsen: Färdskrivarkort (uppdaterad 2026-06-24)
• Transportstyrelsen: Transportföretagets ansvar (uppdaterad 2026-06-24)
• Transportstyrelsen: Ackrediterade verkstäder (uppdaterad 2026-06-24)
• Transportstyrelsen: Vilotider för lätta fordon (uppdaterad 2026-06-24)
• Transportstyrelsen: Övriga avgifter inom vägtrafik (uppdaterad 2026-01-01)

Mer om YKB

• YKB Kraven, giltigheten och utbildningen.
• Bli lastbilschaufför Vägen till jobbet som lastbilschaufför: C-körkort, ålder, läkarintyg, utbildningsvägar, avgifter och lön, med källor.
• Lastbilschaufför lön Lön för lastbilsförare enligt SCB, avtalets lägstlöner och OB, lön efter skatt, traktamente och lön i Norge, med källor.
• Bli busschaufför Vägen till jobbet som busschaufför: D-körkort, ålder, läkarintyg, utbildningsvägar, avgifter och lön, med källor.
• Busschaufför lön Lön för bussförare enligt SCB, löneplanen i bussbranschavtalet, ramtid och OB, timlön, lön efter skatt och jobbchanser, med källor.
• Kör- och vilotider Körtid, rast, dygnsvila och veckovila för lastbil och buss, med artikel till varje regel.
• Lastsäkring Krafterna, friktionstabellen, spännband, räkneexempel och kontroll av lastsäkring, med paragraf till varje regel.
• Övningsprov 120 egna frågor med förklaring och källa.
• Priser Kursgivarnas priser, kontrollerade på deras egna sidor.

Kontrollerat 2026-11-08. Yrkesintyg säljer inga kurser och utfärdar inga intyg.